Vem kan segla förutan vind,
vem kan ro utan åror?
Vem kan skiljas från vännen sin, utan att fälla tårar?
Jag kan segla förutan vind,
jag kan ro utan åror.
Men ej skiljas från vännen min, utan att fälla tårar.
Lyssnade på College CD:n, tänkte på dig.
Tack!
Wednesday, February 7, 2007
From Margina
It took me a while to think what to write and when I finally came around doing it, I found out that there is nothing I can say that will make me or you my friends feel better, because there is nothing to feel good about, except maybe the fact that he is in a better place (for those that believe in something else after life) and that thankfully he didn't suffer when he passed away.
I was not like his best friend, but we talked many times and we passed many hours together, since Manuel was his roommate in the second year. I am happy that I had the chance to meet such a wonderful person and that is what makes me sadder every time I think about the situation, because such a kind and thoughtful person did not deserve to have such a short life when this world needs more Daniels around.
I cannot deny I was in shock when Sakun told me on Saturday. I could not believe it, he looked as if he was full of life and suddenly this happens.
Sakun and I went to church on Sunday morning and I must admit we felt better after that, we prayed for him and took a moment to commemorate his memory.
So, Daniel, where ever you are Daniel, and I know you are reading and listening what ever your friends have to say, we miss you, but we are all glad that you enjoyed your short life and that you are in a better place away from suffering and pain.
It was nice meeting you Daniel!
Margina
Daniel...
There are several memories still vivid in my mind. Remember when we were planning to visit Emmi? I was really looking forward to that. Spending time with the two of you. But we never went... I guess we couldn't afford it, or something like that.
You were a great guy to have around. Working on the show together. It was reassuring that you would be in front of us, managing the controls for the sound, never a mistake.
The bussrides to all the many places we travelled with the show. There was a particular one, where we sat next to each other, and I really felt like you were the kind of friend any person would wish for.
We had so many plans of spending more time together, and if I regretted when we left that place that we hadn't, then now I feel as if I made a very big mistake by never showing up with my pipe, never just dropping by. I'm sorry Daniel.
We were the only two people of our year who did not take English... that also meant something. Meant we were the only non-stressed people the day before the english exams, the only people who had time to do anything at all that day in fact.
I hope you rest in peace, and that your family will soon recover this great loss. I hope that if there is an afterworld, a place we go when we die, you sit by the throne itself, jamming your guitar, smiling, as you always did.
With love, and grief in my heart,
Birita / Bunny
There are several memories still vivid in my mind. Remember when we were planning to visit Emmi? I was really looking forward to that. Spending time with the two of you. But we never went... I guess we couldn't afford it, or something like that.
You were a great guy to have around. Working on the show together. It was reassuring that you would be in front of us, managing the controls for the sound, never a mistake.
The bussrides to all the many places we travelled with the show. There was a particular one, where we sat next to each other, and I really felt like you were the kind of friend any person would wish for.
We had so many plans of spending more time together, and if I regretted when we left that place that we hadn't, then now I feel as if I made a very big mistake by never showing up with my pipe, never just dropping by. I'm sorry Daniel.
We were the only two people of our year who did not take English... that also meant something. Meant we were the only non-stressed people the day before the english exams, the only people who had time to do anything at all that day in fact.
I hope you rest in peace, and that your family will soon recover this great loss. I hope that if there is an afterworld, a place we go when we die, you sit by the throne itself, jamming your guitar, smiling, as you always did.
With love, and grief in my heart,
Birita / Bunny
Kära Daniel
Minns det som igår, när du ringde mig och grattade mig för att jag hade blivit antagen. Vi satte genast ett datum och jag skulle få glädjen att fika med dig och Linnea- prata om hur skolan funkar och så.
Du åkte in från Nynäshamn. Lång resa, och jag ville ringa dig och kolla var vi skulle fika. Din mor svarade i telefonen. Glad med jätte vacker röst; "Daniel har redan åkt kära du." Tyckte hon var så trevlig, så jag såg fram emot vårt möte med ännu mer iver.
Du var den första från RCNUWC jag mötte. Tyckte du var den trevligaste kille jag träffat på så länge. Ingen av mina frågor gick utan svar, och även de konstigaste frågorna svarade du på så gott det gick och log.
"Tiden på UWC går så snabbt, ska du se. Man märker det knappt, så är semestern slut."
Japp, Daniel, det gick otroligt snabbt. Har dig att tacka för så mycket av min lilla tid på RCN. All den hjälp du gav mig- att du orkade sitta och läsa mina uppsatser, rätta dem. Lät mig prova på alla dina istrument i ditt rum. När jag praktiskt taget blev en extra roomie, då jag, Seth och Philip hittade våran vänskap välkomnade du mig med öppna armar. Under min tid spenderade jag mer tid i ert rum än något annat, och alltid hade du ett leende på dina läppar sittandes tvärs över rummet med din gitarr.
Du ställde alltid upp när någon sökte dig, och bad aldrig om någonting tillbaka. När jag väckte dig mitt i natten, flera gånger, med sömniga ögon skrattade du och sa att det var okej- jag och Seth som sitter vid skenet av datorskärmar. De roliga diskussionerna mellan dig och Manu om allt mellan himmel och jord.
Du var viktig för så många av oss Daniel, och det kommer du att fortsätta vara i allas våra tankar och minnen. Mina hälsningar går ut till Akin och de andra som stod dig så nära, som måste ha det väldigt tung just nu. Allas vår sörj är stor, och mina djupaste hälsningar till din familj, som måste ha det svårast av alla. Tack för att jag och så många andra fick äran att träffa eran son.
Tack till dig Daniel. För din vänskap, din vänlighet och din värme.
Vänligen
/
Armand Mirpour, din första åring.
Du åkte in från Nynäshamn. Lång resa, och jag ville ringa dig och kolla var vi skulle fika. Din mor svarade i telefonen. Glad med jätte vacker röst; "Daniel har redan åkt kära du." Tyckte hon var så trevlig, så jag såg fram emot vårt möte med ännu mer iver.
Du var den första från RCNUWC jag mötte. Tyckte du var den trevligaste kille jag träffat på så länge. Ingen av mina frågor gick utan svar, och även de konstigaste frågorna svarade du på så gott det gick och log.
"Tiden på UWC går så snabbt, ska du se. Man märker det knappt, så är semestern slut."
Japp, Daniel, det gick otroligt snabbt. Har dig att tacka för så mycket av min lilla tid på RCN. All den hjälp du gav mig- att du orkade sitta och läsa mina uppsatser, rätta dem. Lät mig prova på alla dina istrument i ditt rum. När jag praktiskt taget blev en extra roomie, då jag, Seth och Philip hittade våran vänskap välkomnade du mig med öppna armar. Under min tid spenderade jag mer tid i ert rum än något annat, och alltid hade du ett leende på dina läppar sittandes tvärs över rummet med din gitarr.
Du ställde alltid upp när någon sökte dig, och bad aldrig om någonting tillbaka. När jag väckte dig mitt i natten, flera gånger, med sömniga ögon skrattade du och sa att det var okej- jag och Seth som sitter vid skenet av datorskärmar. De roliga diskussionerna mellan dig och Manu om allt mellan himmel och jord.
Du var viktig för så många av oss Daniel, och det kommer du att fortsätta vara i allas våra tankar och minnen. Mina hälsningar går ut till Akin och de andra som stod dig så nära, som måste ha det väldigt tung just nu. Allas vår sörj är stor, och mina djupaste hälsningar till din familj, som måste ha det svårast av alla. Tack för att jag och så många andra fick äran att träffa eran son.
Tack till dig Daniel. För din vänskap, din vänlighet och din värme.
Vänligen
/
Armand Mirpour, din första åring.
Subscribe to:
Posts (Atom)
